Deoxiribonukleinsyra (DNA) är strukturen i de celler som innehåller gener för proteinsyntesen. DNA har den kod som är nödvändigt för livet. Alla celler innehåller DNA. Vissa virus innehåller DNA också. Dessa molekyler består av en socker, fosfat och en bas. Människan har 23 par kromosomer som innehåller DNA-molekyler
Base
Den centrala komponenten i DNA som vätebindningar den dubbelspiral är basen. . Det finns fyra baser i DNA: adenin, guanin, cytosin och tymin. Var och en av dessa baser är förkortas DNA modeller som A, G, C och T. Dessa baser är en del av de gener som transkriberas till RNA. Kväveföreningar i en viss sekvens utgör genen. Om dessa underlag i fel ordning, är genen muterat och RNA och protein transkriberade från DNA kanske inte fungerar korrekt.
Socker
En del av ryggraden i DNA-molekylen är en fem kol socker. En fem kol socker kallas "ribos. " Det ribos har endast 3 oxygens på kol, vilket är anledningen till DNA kallas "deoxiribos. " Dessutom är kol numrerade 1-5. Numreringen av kol bidrar till att avgöra var basen kommer obligationen. Det avgör också där fosfat obligationer, som också är en del av DNA-ryggraden.
Fosfat
Den sista delen av ryggraden är fosfat grupp som binder till socker. Den fosfater binda den 3 och 5 kolatomer. Dessa fosfater ansluta socker och håll DNA-sträng tillsammans. De fosfater är bundna med en ester band. En ester obligation med en fosfat betecknas "phosphodiester" obligation. Den fosfater i ryggraden är det som gör DNA en negativt laddad molekyl.
Anti-parallell
De två delarna av DNA är anti-parallella. Vad detta betyder är att en del är placerad med släpande fosfat i ena änden och den andra delen är placerad med släpande fosfat i andra änden av DNA-molekylen. Detta skapar en kompletterande struktur där varje DNA-sträng vätebindningar samman för att bilda helix.
Gratis
Delarna av DNA sägs vara gratis. De kväveföreningar som utgör centrum av DNA-strängar vätebindning med specifika baser. Det adenin endast obligationer till ett tymin. Det cytosin endast obligationer till ett guanin. Det finns tre vätebindningar mellan guanin och cytosin en. Omvänt finns det bara två vätebindningar mellan en tymin och adenin en.
